onsdag 11 november 2009

Kvistegubben

Britt G Hallqvist är en känd psalmförfattare. Men har även skrivit många barnvisor. Min personliga favorit är "Kvistegubben". Det finns ett skönt driv i låten och den bryts med en talad fråga som skapar en dynamik och delaktighet när man sjunger med barnen. Vill någon ha ackord och melodi, släng iväg ett mejl.

Kvist är gubben, bort i svängen
Ja, han har hönorna i sängen
Ja, han har tuppen inomhus

Har han tuppen inomhus?

Ja, han har tuppen inomhus
och han bjuder oss på snus, hej!


lördag 12 september 2009

John Blund

För de som vart födda under 60-tal och i början av 70-talet, minns säkert John Blund. Här är hans visa:

Titta, kom och titta kom sätt er här omkring.
Det dröjer säkert ännu en stund
innan sömnen kommer med John Blund han vill visa oss någonting.

Sedan, genast sedan när sagan tagit slut.
Då lovar vi att sova så sött
efter dagen är man ganska trött men först tar John Blund med oss ut.

Läggdags, det är läggdags för klockan slagit sju.
Vi träffas säkert åter en dag
då vi roar oss igen ett slag sov så gott godnatt med er nu.

fredag 31 juli 2009

Bä, bä vita lamm i olika former

En av de vanligaste barnvisorna ä "Bä, bä vita lamm", med text av Alice Tegnér.

Bä, bä vit lamm har du någon ull
Ja, ja kära barn, jag har säcken full
Heldagsrock åt far
Och söndagskjol åt mor
Och två par strumpor åt lillebror

Visan finns i andra varianter, Mora Träsks "Ullerull" är kanske den mest kända

Bä, bä vita lam har du någon ullerullerull
Ja, ja kära barn, jag har säcken fullerullerull
Heldagsrock åt far, yeh
Och söndagskjol åt mor, yeh
Och två par strumpor åt lillebror
Yeh, yeh, yeh, yeh


Själv tycker jag om "Svarta lamm" som är lättare för baren att också relatera till. De två första blir ofta en rabbelramsa som inte har något innehåll. Och man kan fråga sig meningen att förklara för barn vad en helgdagsrock är för något.

Bä, bä svarta lamm har du någon svans?
Ja, ja kära barn den sitter ju där bak
Ögon har jag två
Och öron lika så
Och (läppspel)
En mun att spela på


I övrigt kan man alltid tycka synd om trebarnsfamiljen i "Bä, bä" som äter kläder.